En utav många tankar runt försvaret och livet.

Det finns mer som behöver utredas… (Uppdaterad 19jan12)

Idag på Aftonbladet Debatt skriver fem professorer om Uranvapens påverkan på människan och att regeringen bör utreda hur/om svenska soldater i Afghanistan har blivit påverkade. Jag ser positivt på en sådan utredning, men skulle vilja att den utökades.

Hur mycket påverkas soldaternas kroppar och hälsa när de jobbar i konflikt-, krigsområden?

Det är långt ifrån enbart uranvapen som kan påverka våra kroppar i dessa situationer, värmen, utrustningen, krutpåverkan, de lokala föroreningarna, djur/insekter, mm. Under en insats utsetts soldaternas kroppar för mycket hård påfrestning, både fysisk och psykisk, men i detta fall är jag intresserad av den fysiska påverkan som sker.

De flesta officerare i Försvarsmakten idag (i alla fall av de yngre) har tjänstgjort på Balkan och i Afghanistan. Hur mycket stryk har dessa kroppar fått? Hur många år av sina ”normala” levnadsår har de gått förlorade? Rökning minskar din levnadstid, fetma tillika, mm. Men allvarligt talat, hur mycket går förlorat under din utlandstjänst?

20120117-220216.jpg

Kolkraftverk i Obilic, Kosovo

De som tjänstgjort i Kosovo, vet alla hur illa kraftverket i Obilic är och har varit. Medellivslängden i Obilic och för de som jobbar i kraftverket sägs vara 47 år. Det är ett kolkraftverk vilket under tiden som jag var där, inte hade någon form av filter utan spydde ut kolrester. Det sägs att Norge några år tidigare hade köpt filter till kraftverket i syfte att skydda sina soldater (röken låg mestadels över norska campen (Lebane). Tyvärr använd aldrig filtret utan såldes till högstbjudande. Röken låg väldigt ofta över Pristina och de camper som användes av svenska enheter. Under ett halvårs tid sprang jag endast två gånger eftersom mina lungor skrek av de föroreningar som låg i luften. Vissa nätter när det var riktigt dåligt, kunde man vakna av att röken låg även inne i baracken.

I ”Kosovostudien” från 2003 kan man läsa:

Traditionellt har lagstiftningen i det forna Jugoslavien ställt låga krav på den tunga industrin och lokala problem med luftföroreningar i Kosovo är ett faktum. Den största punktkällan för utsläpp till luft är för närvarande de koleldade kraftvärmeverken Kosovo A och B utanför Obilic. Även om industrins verksamhet minskat avsevärt så bidrar andra källor med hälsovådliga utsläpp till luften. Dels sker dioxinbildning samt utsläpp av kvicksilver, PCB- och PAH-föreningar samt klorbensener i samband med den i provinsen vanligt förekommande okontrollerade avfallsförbränningen, dels bidrar den ökade trafiken som inte minst beror på den militära närvaron också med utsläpp till luft i form av koldioxid (CO2), kväveoxider (NOx) och stoft

Eldning av brunkol är Kosovos viktigaste energikälla. Vid koleldning sker miljöpåverkan genom att dels utsläpp till luft sker dels att aska bildas. De luftföroreningar som bildas är främst sot, stoft, koldioxid och försurande ämnen (svavel- och kväveföreningar). Berooende på kolets innehåll av föroreningar kan även olika typer av metaller som arsenik eller bly frigöras. Askan som bildas kan damma.
Generellt är halterna av luftförorenande ämnen högre i Kosovo än i Sverige men hittills har inga alarmerande halter av hälsovådliga luftföroreningar uppmätts i området runt Oblic. Vidare undersökningar av luften i området pågår.

Bedömning: Periodvis kan höga halter av stoft, som kan orsaka retningar av luftvägar, förekomma i närheten av kraftverken. Detta kan upplevas som obehagligt men är övergående. Personer med känsliga luftvägar eller astma bör vid tidpunkter för hög belastning av stoft ändå använda någon typ av dammfilter vid vistelse i området. Om möjligt bör även kraftig fysisk aktivitet utomhus undvikas när röken ligger på. För ytterligare information kontakta EHO (Environmental Health Officer).
Ansvarig: OPIL

Vid tidpunkten då jag tjänstgjorde o Kosovo sa ledningen att en utredning gjorts vilken sa att, det var som en dag i Stockholm.

Norge har också utrett luftkvaliteten vilket kan läsas i samma svenska utredning. Jag har ingen fakta om mitt kommande påstående, men det sades att norska kvinnor som tjänstgjorde i Kosovo fick rekommendationen att pga luftföroreningarna inte skaffa barn inom två år efter sin tjänstgöring.

Även i Kosovo genomfördes bombningar med så kallade smarta bomber med utarmat uran. Under tidigt 2000 tal fick många italienska soldater leukemi vilket man trodde berodde på uranavfallet. Dock försökte en del Utredningar visa att så inte var fallet. Eller?

Soldaterna i Afghanistan utsätts för hårda prövningar. Sommartid når värmen upp till 50 grader i skuggan. De som är tvingade att arbeta ute i sådana temperaturer utsätter kroppen för hård prövning. Man måste jobba, sitta post i värmen men full stridsutrustning. Hur påverkas egentligen kroppen efter ett par månader i detta klimatet?

I Afghanistan ligger ett tunt ökendamm. Ett damm med så fint puder att när man trampar i det möts man av noll motstånd. Tillsammans i dammet sprids avföring, mm. Det finns studier som visar på ökad dödlighet vid utsättning av ökendamm (Perez).

Min största rädsla i Afghanistan är inte att bli beskjuten, eller värmen, utan de förbannade sandflugorna och spridningen av Leishmaniasis.

20120117-220227.jpg

Det är inte bara risker med att bli skjuten eller sprängd när man blir insatt i krigsdrabbade områden. På platser utanför Norden utsätts soldater och officerare för hårda fysiska påfrestningar. 12 timmars arbete, 7 dagar i veckan, full stridsutrustning på, 75 grader varmt i solen, ökendamm och föroreningar är vissa saker som aldrig hade accepterats på ett svenskt företag av sina arbetstagare. Men för svenska soldater är det en vardag som ingen ifrågasätter och ingen ersätts för. När vi närmar oss pensionsålder får vi kanske se om dessa tider i rikets tjänst har påverkat våra kroppar. Det är inte bara flygförarna som utsätts för fysiska påfrestningar.

Jag välkomnar en grundlig undersökning så att vi kan få svar på vad som skett med våra kroppar. Då kanske jag vet om jag skall förtidspensionera mig så jag iaf får vara pensionär ett litet tag innan jag trillar av pinnen. Eller är det nu jag ska ta ledigt så jag får spendera lite tid med mina barn.

Uppdaterad
Läste idag följande artikel ”How the Marine Corps Covered Up Toxic Water at an N.C. Base” och funderar varför Svenska Försvaret skulle vara bättre. Bättre att vara tyst än att gå ut med eländet.

3 svar

  1. Livet är kort

    Intressanta synpunkter som ansvariga inom arbetsskydd och arbetssäkerhets borde förvalta. Ett arbetsmiljöproblem som Officersförbundet borde hantera på olika sätt till medlemmarnas fördel. Vilka andra arbetstagare inom den statliga sektorn har sådana arbetsförhållanden?

    17 januari 2012 kl. 22:59

  2. CS

    Delar din uppfattning. Ganska nyligen så fick jag hem underlag för en studie som Uppsala universitet gör på ett urval av de som tjänstgjort i Afghanistan. Den handlar om en kartläggning om huruvida Afghanistanveteraner har utvecklat allergier, astma och luftrörsbesvär i högre utsträckning än normalbefolkning. Jag förmodar att det ligger en misstanke bakom det eftersom man gör studien. Ska bli intressant att se resultatet när det nu kommer.

    18 januari 2012 kl. 22:14

    • Nils Holgersson

      Intressant, som du säger, kanske har det uppmärksammats och man börjar titta på det. Det tråkiga är för alla som varit iväg om det visar sig att det faktisk innebär en stor risk. Jag är rädd för att sådana utredningar skulle mörkas.

      18 januari 2012 kl. 22:55

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s