En utav många tankar runt försvaret och livet.

Länge sedan sist

Det var länge sedan jag skrev, orken och tiden har inte funnits. FM har tagit all min energi utan att ge tillbaka så speciellt mycket. Tyvärr inte ens ett tack. Det är skillnad på företag och företag. Det är synd eftersom året har varit otroligt produktivt, vi har gjort mer för förbandet än vad som skett på otroligt länge. Men så länge vi som har gjort det är stolta ska man le.

Det är mycket brus just nu, eller skall man säga fortfarande. När jag blev officer sa mina nya kollegor till mig att jag hade valt helt rätt tid att börja jobba i FM. Man kunde inte lägga ner mer, nu kunde man bara satsa ån staten på Försvaret. Hmmmm, jag blev lurad för sedan dess har det bara fortsatt att läggas ner förband och veckorna man har jobbat har inte blivit roligare, nästintill bara tvärtom. På veckobasis har jag frågat mig själv, – gör jag mig själv rätt? Men jag har intygat mig själv att vi fortfarande har mer positiva saker med yrket än negativa, i alla fall om man jämför med det sämsta jobben i samhället.

Idag fick jag veta att det inte ser bättre ut den närmsta tiden. Jag vet inte om jag har jobbet kvar speciellt länge. Jag är tillräckligt ung för att FM vill nyttja den sista energi de kan trycka ut ur mig, men jag är tillräckligt ny för att kunna bli sparkad. Allt beror på hur FM lyckas förhandla till det. Det som oroar mig är hur det ser ut på organisationsskissen. Basorg13 är så slimmad att det är löjligt, det sägs att för att få ihop budgeten måste även insatsorg slimmas och även soldater kommer behöva gå. Skall bli intressant och se hur det till slut blir. Jag ställer mig frågan, Hur kommer vi att klara detta? Klarar det gör vi, men absolut inte bra. Något som jag tycker vore bra. Ett sådant litet försvar som vi nu har måste vara otroligt bra om vi ska ha någon liten chans vid ett kris eller kringsläge, med det ser mörkt ut.

Jag följer med stort intresse alla de bloggar som finns ute i t digitala havet. Tack för att ni skriver, synar och granskar. Det gör mig glad att veta att jag inte är ensam med mina farhågor och funderingar.

Vi får se, det blir förändringar snart och det kanske gör att jag får både tid, ork och något intressant att skriva om framöver. Vi får se, om inte annat så kan det vara skönt att bara få brusa och kanske veta att någon funderar eller tycker detsamma.

Jag vill avsluta med att citera liksom många andra herr Fresker;
På den åker som ständigt plöjs kan inget gro!

Ett svar

  1. AQ

    Ja du sätter ord på det jag och säkert många med mig också känner. Budgeten må vara i balans men det är nog också en av de få saker som inte tappat fästet och ramlat omkull.

    16 januari 2012 kl. 22:26

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s