En utav många tankar runt försvaret och livet.

Soldaten – Kärnan i insatsorganisationen.

Jag sitter med senaste officerstidningen i knät och har som alltid läst sida efter sida. Jag ser besviket att det saknas inlägg från Kaptenen Göran Mellblom från Livgardet. Hans insändare är vanligtvis bra och med en rätt avvägd känga till de som så behöver.

Arméinspektören, General Berndt Grundevik skriver en artikel om personalförsörjningen. Gen Grundevik är en officer jag uppskattar. Det var tråkigt med hans tidigare debattinlägg i tidningen där han argumenterar mot officerförbundet eftersom trots allt hade 95% sagt ja till omregleringen och var därav positiva till obligatoriumet. Ett inlägg som blivit hårt kritiserat och med all rätt. Det visade tyvärr att Gen Grundevik inte har riktig försåelse för hur officerarna med lägre grad och ute på förbanden känner. För min egen del har jag glömt hans inlägg med tron att han med anledning till den kritik som uppstod numera förstår hur stämningen är ute på förbanden. Jag ser fram emot att han kommer leda armén framåt mot en ljus framtid.

Jag läser hans senaste artikel, Soldaten – Kärnan i insatsorganisationen 2014. Generalen delger sina erfarenheter och ger råd med anledning av förändringen från värnpliktsförsvar till yrkesförsvar. Försvarsmakten står i ett svårt skede där vi ska konkurera om arbetskraften med det civila samhället. Det har rapporterats i media om att Försvarsmakten redan står med stora vakanser vilka ser ut att öka de närmsta åren. Den förändring som sker har gått snabbt och de flesta står frågande hur vi skall lyckas locka soldater. Lönerna har kritiserats och förmånerna likaså. Jag står själv frågande till hur jag skall lyckas rekrytera RÄTT personal med anledning till de krav som ställs på befattningen. En sak som jag inte får gehör för utan det viktigaste är att ett namn fylls i listan, inte att det är rätt person.

Generalen har varit ute på förbanden och pratat med soldater och dessa erfarenheter delger han. Jag tycker att hans artikel är bra och det skall spridas, men jag vill kommentara de punkter han tar upp. Jag skall försöka att inte kritisera det som skrivs utan mitt syfte är att få beskriva svårigheterna som vi, de närmsta cheferna, har för att lösa rekryteringen till Försvarsmakten.

Tydlig tidslinjal

Soldaterna vill kunna blicka framåt under en 3-4års period där det framgår tydligt när man har längre tids beredskap, när insats är planerad, när längre övningsverksamhet genomförs, när det är en period av lägre aktivitet. . . . Om inte insatser finns inplanerade finns stor risk att man inte är intresserad.

Det är helt korrekt. Precis som oss officerare behöver soldaterna veta hur framtiden ser ut för att kunna planera sin framtid och sin lediga tid. Plutoncheferna kommer göra sitt bästa med anledning till att vi själva har eftersökt just detta under alla år och med erfarenhet lärt oss hur våra familjer påverkas av osäkerheten och de korta tidsförhållanden som idag sker. För att vi skall lyckas med detta behöver våra högre chefer tidigt ge oss möjlighet att planera, men det har skett väldigt sporadiskt hitintills. Jag ber därför mina högre chefer, i alla berörda led, att göra detta möjligt för oss så att även min familj och jag kan planera våran framtid. När det rör insats så tror jag liksom Generalen att får soldaten inte genomföra insats är de flesta inte intresserade av att stanna. Saken är den att jag tror att majoriteten av soldaterna söker sig till yrket just för att de vill genomföra insats. Det är bra, men det ser också ut att soldaten som tidigare sökte sig till utlandsstyrkan nu behöver söka sig till Försvarsmakten. De flesta är intresserade av att genomföra en insats. Därefter är jag rädd för att de flesta kommer sluta. Hur gör vi för att behålla dem en eller två insatser till?

Bra plutonchefer

Sodlaten vill ha en chef som de respekterar och anser är en kunnig ledare som skapar bra stämning, är en duktig truppförare och trupputbildare. . . . Om inte soldaterna känner förtroende för sina chefer så kommer de att sluta i FM till skillnad från värnpliktssystemetdär man var kvar till utryckningen, även om plutonchefen i grunden inte höll måttet.

Det är också helt korrekt. En bra chef är A och O. Det gäller i alla led. Jag eftersöker bra chefer och har flertalet gånger sett motsatsen. Det är inte bara soldaten som behöver bra chefer. Vi officerare behöver högre chefer med just samma förmågor som beskrivs ovan. I detta fallet ber jag FML att ta en rejäl funderare om de efterlever just denna sak? Är skälet till officerarnas avgångar samma som varför soldaten kommer sluta? En dålig chef är en dålig chef, oberoende vilken nivå han sitter på. Enligt utredningen som specialförbanden gjort, tas också denna sak upp som en viktig del. Chefen skall dessutom vara en del av gruppen och vara så pass utbildad att han kan leda truppen i skarpa uppgifter. I detta fall behöver Försvarsmakten fundera över den tid som PRIO tar för plutonchefen. Det ansvar som numera läggs på plutonchefen innebär att han majoriteten  av tiden lägger framför datorn med administrativt arbete. Han förlorar tid med soldaten, han förlorar tid där han borde truppföra, utbilda soldaten, utbilda sig med soldaten och vara ett föredöme.

Lön och övriga premier

. . . Soldaterna jag pratat med anser att det är viktigare att hitta större spann mellan olika tariffer i nuvarande lönesystem, där erfarenhet, antal insatser, år i tjänst premieras istället för att enbart diskutera ingångslön.

Än en gång instämmer jag. Jag blir uppgiven när myndigheten är fyrkantig och drar hela Försvarsmakten över samma kant. Armén består inte av enbart skyttesoldater. Det finns många bafattningar där specialister behövs, det finns befattningar där ålder och tidigare erfarenhet har betydelse. För att få rätt personal till rätt befattning kan vi inte enbart locka till oss 20 åringar. Lönerna som erbjuds är för skyttesoldaten utan utbildning och familjer som skall försörjas. Försvarsmakten behöver ta en titt på de olika befattningarna och kunna erbjuda skälig lön efter kraven. En annan sak som inte skall bortses är att samma argument behövs för officerarna. Vad erbjuds för att se till att vi stannar och för att rätt officer har rätt befattning. När skall våra löner höjas efter erfarenhet och antal insatser? Efter min första internationella insats fick jag ingen RALS med skälet till att jag tjänat extra pengar under insatsen. När skall vi få lön som är skälig till det ansvar vi har? Hur mycket mer lön bör jag ha än mina soldater om jag jämför med den erfarenhet jag har skapat, de insatser jag gjort, de civila utbildningar jag gjort?

Bra soldatutrustning

Denna fråga är viktig för den enskilde soldatens tro på systemet. . . . I detta sammanhang måste alltid soldatens personliga utrustning ses som en bottenplatta – ett fundament som man inte kan prioritera bort till förmån för något annat.

Huvet på spiken. Detta är något Försvarsmakten har känt till sedan urminnestider och kan läsas i de flesta reglementen som finns. Jag ber Generalen fundera till på just denna punkt som har de senaste månaderna varit ett hett ämne framförallt i Afghanistan där soldaterna och officerna inte känner tilltro på den materiel som de tvingas bära. En tidigare kontingentschef försökte köpa in nya stridsvästar. Istället blev hans ledarskap ifrågasatt och en hetsjakt påbörjades där Försvarsmaktens stridsväst SKULLE användas. Chefen för den strategiska reserven gjorde som en god chef bör och stod på sina soldaters sida när deras utrustning var till fara för deras verksamhet. Istället blev det en jakt på honom från högre ort. Kroppsskydden, hjälmarna, stridsvästarna, mm är föråldrade och soldaterna liksom officerarna känner ingen tilltro till den personliga utrustningen. General Grundevik, det är upp till dig som arméinspektör att se till att vi har utrustning som är lämpade för uppgiften. Hjälp oss att få bra utrustning så skall vi officerare se till att soldaterna känner tilltro till den. Det behöver inte vara det dyraste, men det måste vara saker som fungerar. Utvecklingen går fort och tanken nu för tiden är att utrustningen styrs av taktiken inte tvärtom som det tidager har varit i svenska Försvaret. Lyssna på oss och vi kan gå hur långt som helst.

Jag instämmer i det som Generalen skrivit. För att plutonchefen skall kunna lösa ut alla punkter krävs det förståelse från högre chefer i organisationen. Det ställs stora krav på plutoncheferna framöver, hur mycket stöd kommer han att få och vilket stöd kommer han att få. General och FML, det ställer stora krav från eran del. Framtiden kan bli bra, det kan bli mycket bra, men ni behöver lyssna på vad vi har att säga för trots allt är det så att det är vi som kommer göra det yttersta jobbet. Utan oss kommer det inte att fungera, Försvarsmakten kommer inte lösa ställda uppgifter. Det är inte plutonchefen som ensam kan driva verksamheten mot ställda mål. Ni behöver ta ert ansvar.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s