En utav många tankar runt försvaret och livet.

Kraftsamla på lokalpolisen!

ANP under utbildning, foto tagen från Dagens nyheter 2010-11-03
Det finns stora brister och det är långt ifrån att vi kan lämna över till Afghanska polisen. Som alltid finns det ett fåtal inom poliskåren som är duktiga och vill mycket. Det finns vissa chefer och enskilda poliser som strävar efter att göra ett bra jobb, att själva utvecklas för att bli duktigare, att göra sitt land en tjänst och främja framtidens utveckling.
Tyvärr så är det nog så att detta är en väldigt liten del av kåren. Majoriteten är dåligt utbildade och har ingen vilja att göra skillnad. Det är stora skillnader mellan Sverige och Afghanistan. Vår väg att nå dit vi har gjort har varit en brokig väg med stora svårigheter och en blodig och svart historia bakom oss. Afghanistan har inte fått möjlighet att gå samma väg som vi och inte hunnit utvecklas i samma takt som Europa och Sverige. De kulturella skillnaderna märks under utbildningen av bland annat afghansk polis. Jag har hört funderingar om det är så att de inte vill och bryr sig eller om det är så att vi inte kan utbilda dem enligt vår metodik. Det är ord och besvikelse från svenskar, tyskar, amerikaner och fransmän för att det inte går bättre än vad det gör.

Dagens nyheter skriver idag om polisen i Mazar E Sharif och två svenska poliser kommenterar ”framgångarna”.

 Det pumpas in pengar, allt skall gå fort men det blir inte kvalitet. Utan kvalitet kommer vi inte kunna få bort korruptionen, vi kommer inte kunna höja tilliten för polisen. I slutändan gynnas ingen av det och Sverige och det internationella samfundet kommer inte kunna lämna över ansvaret. Med 10% som kan läsa och skriva blir det svårt att kunna förmedla ut budskap till kåren. En av polisens ansvar att upprätta rapporter och ta hand om anmälningar som det är tänkt även skall fungera i Afghanistan för att rättsäkerheten skall fungera och bevishanteringen skall bli säker kommer ha stora problem. Men detta är ett problem som är svårt att lösa men gör situationen inte lättare att lösa.

De senaste åtta åren har USA satsat 28 miljarder dollar på vapen och utbildning till Afghanistans armé och polis. Enligt en rapport till USA:s försvarsminister Robert Gates har polisen bara nått upp till 12 procent av sina uppsatta mål. Som ett exempel nämns ett distrikt som påstod sig ha klarat sina mål med 53 utbildade poliser på plats. I verkligheten fanns det bara sex.

Vi arbetar inte direkt med rekryterna utan som mentorer för deras instruktörer, säger Per Ljung. Och det är inte så lätt för de är så känsliga, säger Anders Örvall. Om man är det minsta kritisk till något de blir de så förolämpade att de helt enkelt går hem.

Men jag är inte rädd, säger 20-årige Ziyanldin. Han tillhör den minoritet på tio procent av rekryterna som kan läsa och skriva. Under övningarna håller han sig i främsta ledet. Jag kanske dör när jag blivit färdig polis. Men jag älskar mitt land och att arbeta för mitt folk. Det är alltför många i min ålder som bara sitter hemma och dricker te och inte gör någonting.
Vid flera tillfällen har poliser använt sina vapen mot utländska soldater. Efter att kapten Johan Palmlöv och löjtnant Gunnar Andersson sköts ihjäl av en afghansk man klädd i polisuniform känner sig de svenska soldaterna inte trygga. Så länge det finns en afghansk polis här inne på fortet sover jag alltid med pistolen under huvudkudden, säger en svensk soldat. 

 

Amerikanska soldater har utbildat och sampatrullerat flertalet tillfällen med polisen. I en intervju från Al jazeera (youtube) uttrycker sig soldaten med stor skepcis. Ett av de stora problemen är det vardagliga brukandet av narkotika under tjänst. Något som för oss i Sverige aldrig skulle accepteras. Men det är vanligt och även ett sätt för polisen att tjäna lite extra pengar. Fick berättat om ett tillfälle under FS11 då ett PO var tvungna att kontrollera att polisens narkotika beslag brändes och inte såldes vidare vilket hade skett någon vecka tidigare (cirka 1 ton).

Men vad finns det att göra åt problemet med så kort tid tills 2014? Att man gjort fel måste vara sanningn och att man tidigare skulle satsa resurser ser jag som en självklarhet men det går inte att vara efterklok i en situation som måste lösas nu om vi skall kunna lämna landet.  Jag har inga egna svar i dagsläget, det Sverige skulle kunna göra i sitt ansvarsområde har ingen betydelse för helheten i landet. Det kommer tyvärr inte gynna situationen utan det behövs ett gemensamt förslag på lösning och därifrån jobba tillsammans, koordinerat och kraftfullt. Polisens stöd till utvecklingen kan vi inte räkna med i dagsläget, de är för få och har inte samma möjligheter som militären. Skall någonting ske så är det upp till ISAF att lösa det, förhoppningsvis med Polisens (EUPOL) stöd. Polisen måste vara involverade för den juridiska utbildningen, annars utbildar vi soldater och det finns redan genom ANA.

Tiden tickar och skall vi kunna lämna över ansvaret 2014 måste ANA få stöd av ANP. ANA ensamma kommer inte kunna ta över säkerheten i landet. Vi gjorde fel från början och satsade fel på ANP, de glömdes bort och fick inte den kvalificerade utbildning de behövde. Kåren fylldes av icke kvalificerad personal, dåligt betalda, ingen uppföljning och inte tillräcklig stolthet för vad de gjorde. Det blev fel från början och det rättades aldrig till. Drar vi (internationella samfundet / FN) erfarenheter och ser till att göra rätt nästa gång? Behöver militären vara bättre förberedda för att lösa även denna uppgift eller behöver polisen integreras mer med militären för att vi tillsammans skall kunna lösa det?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s