En utav många tankar runt försvaret och livet.

Fortfarande utbetalas ett bidrag…

Jag läser på chefsingenjörens blogg att officersförbundet har fått till ett avtal med FM. Man skriver:

Uppkommen insats reglerad – arbetsgivaren accepterade Officersförbundets krav

Det låter som om officersförbundet har gjort en bra deal när man läser deras överskrift. Nu äntligen kanske man får lite valuta för det slit man gör under utlandstjänst. Kanske familjen kan få lite extra pengar när man är borta. Men det verkar inte så denna gången heller.

Det första tillägget i utlandsavtalet innebär att Försvarsmakten vid vakansrekrytering där den enskilde placeras i förbandet mindre än tre månader före utlandstjänstgöringen omfattas av skyddsregeln.

Vid det fallet utfaller ett belopp motsvarande 2000 kr x antalet månader som insatsen är planerad. Beloppet ska om möjligt betalas ut med den första utbetalningen av utlandslönen.

Beloppet är avsett att täcka de eventuella merkostnader som uppstår för den enskilde på grund av kort framförhållning från Försvarsmaktens sida.

Härligt avtal. Under min senaste insats fick jag 2500sek extra per månad som kompensation för att jag var hemma kortare tid än min förra insats och det var inte inplanerat i min tidsplan – vem har en tidsplan i FM? 2500sek kompenserade inte tillräckligt. Jag var trött redan när jag anlände i MES och tyckte direkt att allt var jobbigt. För 2500sek kommer jag inte att utsätta min kropp och min familj för det igen.

Nu kommer jag få en ersättning på hela 2000sek per månad om jag blir ivägtvingad med kort varsel. 2000sek per månad kompenserar inte för mycket. Det kompenserar inte äns för att sätta hunden på pensionat och underlätta för frun. Jag börjar tröttna, sakta men säkert. Officersförbundet behöver rycka upp sig och ta sitt fulla ansvar. Anser man att detta är en kompensation som är tillräcklig? Jag vill skicka våra förtroendevalda i officersförbundet på en insats i Afghanistan för att förstå den påfrestning det är för individen som gör insats och för familjen som är hemma.

Jag börjar förstå att FM vill bli av med alla officerare som har barn. Detta är ännu en sak på vägen dit. Med små barn hemma och en fru som jobbar full tid innebär det att en insats med mindre än tre månader till avfärd är en säker väg till skiljsmässa. Vad kommer först, familjen eller FM? Tiderna har förändrats och det är få officerare idag som väljer FM före familjen. Familjen vill mitt bästa, FM vill nyttja mig för deras bästa. Familjen kommer först.

FM förväntar sig att fru/man och barn bara skall ställa upp när det så behövs. Till vilken kompensation? Hur kompenseras min fru när hon behöver gå ner i arbetstid för att orka ta hand om barn och hem? Hon förlorar lön, pension och semester (att nyttjas tillsammans med mig). När jag sen är förbrukad eller för stunden inte orkar tittar man på obligatoriumet. Nej FM idag riktar sig till ungdomar utan fru och barn med en lägenhet som kan hyras ut.

Det är dags att göra som våra vänner i öst (Finland) som kollektivt sa nej och vad jag förstår fick upp sina löner till något som liknar resten av Europa.

Det är dags att obligatoriumet testas så vi vet hur FM kommer agera och vilket juridiskt skydd vi har.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s